Om kommunikation

I väntan på bussen igår inleddes ett samtal mellan mina medväntande. Det var intressant att lyssna på eftersom de pratade olika språk men ändå lyckades samtala med varandra. Killens knapphändiga svenska och tantens knaggliga engelska resulterade i nån slags svengelska båda förstod. Själv funderade jag över det hela bussresan.
Jag kom då att tänka på när jag spelade teater i mellanstadiet. Vi skulle spela upp några sketcher, jag spelade en gammal tant som satt och samtalade med en likadan gammal tant då en turist kommer framrusande och försöker prata med oss på fyra olika språk men utan framgång. När hon går dårifrån säger min medtant "Man kanske skulle ta och lära sig ett till språk trots allt?" Jag fick punchlinen: "Varför det? Hon där kunde fyra stycken, och vad hade hon för nytta av det?"

Jag skulle gärna kunna ett språk till. Jag fachineras av språk, men har inget större intresse för att gå igenom hela inlärningsarbetet. Jag vill bara kunna det. Lite som ett partytrick kanske. Eller för CV:t. Eller kanske bara för självkänslan. Oavsett vilket kan jag inte bestämma mig för vilket extra språk jag skulle vilja lära mig i så fall. Vilket språk har man nytta för hela livet, kan öva mycket samt är lite oväntat och spexigt att komma med när det kommer på tal?